Många minns lite vagt att de har läst någonstans, eller fått återberättat av någon som har läst någonstans eller sett i en TV-dokumentär att alkohol i små mängder kan vara bra för hjärtat och blodkärlen. Kanske till och med två glas dagligen?
Eller det kanske inte var varje dag…?
– Nej, och inte ens en gång per vecka! En rykande färsk forskningsrapport, från en studie som under många år har följt en stor grupp människor, har undanröjt alla frågetecken och dubier. Många läkare och forskare har hela tiden ifrågasatt tolkningen av epidemiologisk statistik från studier som tycks visa att lite alkohol är bättre än noll. Diagrammen tycks visa att de som regelbundet dricker små mängder alkohol mår bättre än de som helt avstår från alkohol. Hoppsan! Vi har gått vilse redan här, med formuleringen i förra meningen. Forskningen har inte alls undersökt huruvida man “mår bra” av små mängder alkohol. Det man i vissa studier har funnit är ett statistiskt signifikant samband med minskad risk för att dö innan man hinner pensionera sig.
Den felaktiga formuleringen tycker emellertid många känns intuitivt helt rätt. “Visst mår jag bra av att dricka ett glas vin på kvällen. Eller två, ett glas före middagen också känns helt rätt.”
MEN nu är det egentligen inte den typen av missuppfattning som utgör anledningen till att jag skriver denna artikel. Problemet är större än så. Att lite är bättre än 0 är ju uppenbart rätt och riktigt i många sammanhang. Men väldigt många läkare och hälsoforskare har hela tiden haft invändningar och framfört den alternativa tolkningen att orsak-verkans-sambanden går åt andra hållet. Det vill säga: de som redan har allvarliga hälsoproblem dricker mindre. Sjuka personer avstår ofta helt från alkoholhaltiga drycker. Det påståendet opponerar många sig emot med motivet att de brukar ta sig ett glas eller två när de mår dåligt och tycker att det då dämpar de obehagliga symptomen. Där har vi återigen ett exempel på hur lurigt det kan vara att lita på känslan/intuitionen. Visst kan ett glas whisky dämpa förkylnings-symptom en aning, men det handlar mer om “bedövning” än om bot. Oavsett vilka färger och smakämnen alkoholen blandas med kan den inte bota någon infektion. För dem som dricker ofta och mycket vet vi helt säkert att det är precis tvärtom. Alkohol försämrar flera funktioner i immunsystemet och deras förkylningar blir mer långvariga. Dessutom löper de ökad risk för komplikationer (t ex att virusinfektionen övergår i en allvarlig bakteriell infektion såsom lunginflammation, njurbäckeninflammation el dyl.
De nya forskningsprojekt jag hänvisade till i inledningen har designats på ett annat sätt så att man inte bara kan få fram statistiskt signifikanta korrelationer utan mer pålitligt kan bedöma om det är orsakssamband det handlar om. När sådan metodik används för att undersöka de långsiktiga hälsoeffekterna av alkohol är svaret entydigt: ju mindre alkohol du dricker desto bättre för hälsan.
Etanol är ett lösningsmedel som förvisso förekommer “naturligt” (t ex i övermogen frukt som invaderats av jästsvampar) men varken vi eller några andra djur har under evolutionens gång utvecklat någon metabol process som kan eliminera alkohol från blodet utan att skadliga nedbrytningsprodukter bildas. Faktum är att etylalkohol är skadligt på flera olika sätt och redan i små mängder ökar frekvent intag risken för infektioner, led- och ryggbesvär, hjärtarrytmier, hjärnblödning, njursjukdomar och cancer (fr a i mage, tarm, lever) samt flera olika former av psykiska besvär (humörrubbningar medan man är berusad och för de flesta än värre dagen efter då irritabilitet, orosbenägenhet, sömnstörningar och abnorm mental uttröttbarhet visar sig). De delarna av hjärnan som styr djup parasömn (REM-sömn) är mycket känsliga för alkohol. Redan efter två glas vin på kvällen (eller motsvarande mängd öl, cocktail el dyl) är den djupa drömsömnen störd och dagsformen nästa dag markant nedsatt. Jo det är sant; kognitiva tester och minnestester visar att det är rejäla skillnader det handlar om! Man kanske inte själv märker det påtagligt, särskilt inte om man har blivit van vid att dricka lite varje kväll. Efter ett tag känner man sig inte lika berusad av två glas vin som i början (det går fort, tillvänjningen märks redan efter 4-5 dygn) och man blir heller inte lika uppenbart ”bakis”. Men både fysiska och kognitiva tester avslöjar att det är avsevärda effekter som uppstår under natten och påverkar nästa dag. Prestationsförmågan kan vara nedsatt 30-40% utan att den vanemässigt bakfulla personen själv märker något (!) för det kändes ju likadant igår…
Nu kanske du tänker: ”Du låter som en nykterist-predikant. Dricker du aldrig en droppe?”
Jag får be om ursäkt ifall det har smugit sig in en predikande ton i det jag har framfört ovan. Jag är inte ute efter att bannlysa alla former av alkoholkonsumtion. Bara ”de onödiga glasen”, de där gångerna man lika gärna hade kunnat dricka något lika gott utan alkohol. En kall öl kan vara fantastiskt god, men öl är ingen bra törstsläckare, det är inte med öl man ska korrigera vätskebrist. Vin kan vara en fantastisk smakförhöjare ihop med vissa maträtter, men det kan räcka med ett halvt glas till en biff och en ostbricka, man behöver ju bara ta en pytteliten klunk ihop med varannan tugga. Jag kan mycket väl avnjuta en god dryck med alkohol i, men jag försöker medvetet hålla min konsumtion nere på en låg nivå och inte svepa i mig en alkoholhaltig dryck i onödan. Mina kunskaper om de långsiktiga hälsoriskerna som kommer med ett flitigt drickande bidrar givetvis till min motivation att upprätthålla denna medvetenhet och att göra aktiva val av dryck, men det är också de kortsiktiga effekterna av alkohol som motiverar mig. Jag har aldrig uppskattat en ”redig fylla”, jag blir bara illamående, inte roligare. Dessutom avskyr jag att vara ”bakis”. Så fort jag har påmint mig om hur jag kommer att må imorgon om jag dricker ”onödigt mycket” ikväll blir det lätt att välja andra drycker. Jag vet att jag inte är representativ för alla. Vissa har det svårare, kanske främst de som upplever en befrielse när berusningen sätter in, en härlig lättnadskänsla när det inre obehaget släpper taget och det går att slappna av.
Dricker Du lite för mycket? Eller för ofta? Har Du svårt att hålla igen när Du väl har svept i dig första ölen/drinken/glaset? Går Du omkring med en svag, gnagande oro inom Dig? Får Du en skön lättnadskänsla från anspänningen inombords när Du får i dig lite alkohol? Kommer Du ibland på dig själv med att längta efter att få komma hem och ta ett glas för Dig själv så att Du ska kunna koppla av? – I så fall har du problem! Skicka ett mail så kan vi komma överens om en personlig konsultation där jag förklarar hur Du kan komma till rätta med lindriga-måttliga alkoholproblem.
Obs: Detta erbjudande vänder sig inte till alkoholister med än värre besvär. Deras problem är av en annan art och kräver andra åtgärder initialt. Om Du hör till dem (det vill säga dricker mycket, ofta tänker på och längtar efter nästa drink, har börjat känna behov av ”återställare” på morgnarna, ibland är alkoholpåverkad dagtid, osv.) då bör Du genast ta kontakt med den närmaste missbruksmottagningen på Din hemort. Information om det kan Du hitta i 1177.se eller genom att ringa regionens rådgivning.
Kategori: Allmänna hälsoråd
Är du frisk? Eller bara osjuk?
Om skillnaden mellan att förebygga och att befrämja.
I presentationen av den här hemsidan skriver jag att nyckelbegreppet är HÄLSOKOMPETENS, det vill säga förmågan att hålla sig frisk inte enbart i bemärkelsen undvika att bli sjuk/skadad utan också att må bra och upprätthålla en god hälsa och hög livskvalitet. Hälsokompetens består av två delområden. Det första är det som de flesta förknippar med hälsovård, nämligen preventiv kompetens, vilket handlar om att förstå sig på skadliga påverkansfaktorer och att utveckla en skicklighet i att hantera risksituationer så att man inte i onödan utsätter sig för sådant som gör en sjuk. Den andra delen kallas promotiv kompetens, som handlar om att förstå sig på sina behov och att utveckla förmågan att i tillräckligt hög grad utsätta sig för sådant som man mår bra av. Tyvärr är den promotiva komponenten okänd för de flesta, vilket är olyckligt för båda är lika viktiga! Men egentligen är det inte förvånande, för om man tittar på den information om friskvård som kommer från hälsovårdsmyndigheter och hälsorådgivare på webben och i böcker, handlar 99% om förebyggande råd, det vill säga vad man ska undvika för att slippa bli sjuk.
För att i någon mån försöka uppväga denna obalans kommer jag att i denna blogg och på hela hemsidan fokusera mer på promotiv hälsokompetens. Inte för att preventiv kompetens är oviktig – som läkare är jag oerhört väl insatt i betydelsen av att sätta in preventiva, sjukdomsförebyggande åtgärder – utan för att öka kännedomen om hur man kan sköta om sin hälsa även på det promotiva, friskhetsbefrämjande sättet, det vill säga utsätta sig för sådana påverkansfaktorer som vi behöver för att kunna upprätthålla friska funktioner såväl i kroppen som i själen. Denna promotiva kompetens är den praktiska tillämpningssidan av den salutogena forskningen som studerar den goda hälsan, till skillnad från kunskaper om förebyggande/preventiva åtgärder vilka härstammar från den patogena forskningen som studerar hur sjukdomar uppstår.
Vill du läsa mer om det här kan du bara sända ett mail så ska jag skicka mer utförlig information (och för den som vill/orkar läsa originalpublikationer av forskningsrapporter kan jag även delge hänvisningar till olika källor).